Tidigare i Vildhästen:
"Oj, oj. Du rodnar, vem är han? Känner jag honom? Berätta allt!" Utbrister Kate med ett stort leende på läpparna.
"Nå?" Säger hon otåligt när jag inte svarar. "Tja, han heter Simon. Han går i min årskurs, i 9A tror jag. Mörkbrunt hår jag lätt gråblå färgade ögon." Svarar jag och Kate ler ett ännu större leende. "Men, vi är bara vänner." Säger jag innan hon hinner säga något. "Väldigt goda vänner." Säger hon hånfullt innan jag byter ämne. "Hur mår Lopez?" Frågar jag. Kate suckar besviket när jag byter ämne, men drar inte upp det igen. "Lopez?" Hon ser förvånat på mig. "Mustangen." Hon nickar och ler åt mitt namnval. "Gulligt namn. Han står i hagen fortfarande, pappa ville att du skulle ta in honom. Lopez litar på dig." Jag nickar och tar en ny blå grimma och grimmskaft och går ut ur stallet. "Hej, Josefine! Ska du ta in honom?" Veterinären Lisa går fram bredvid mig. Jag nickar och fortsätter kolla mot honom. "Han tjurat ända sen du lämnade stallet när du skadade handen. Tror han kommer bli glad att se dig igen, han litar på dig. Han har någonting emot vuxna och särskilt män. det är bara du som har lyckas närma sig honom utan några ilska rörelser." Jag sliter blicken från den vackra hingsten och tittar på Lisa. "Och jag litar på honom." Lopez lyfter huvudet från gräset och spetsar öronen som om han förstod mig. Vi går mot hagen där Lopez står och Lisa öpnnar grinden.
"Hej, gubben. Hur mår du?" Viskar jag tillräckligt högt för att han ska höra mig. Med tanke på avståndet mellan oss förvånar det mig att han hörde. "Vill du komma in? Det kommer snart börja regna." Det är sant. Under tiden jag och Kate pratade i stallet hade massor av mörka moln draget över ranchen. Det kommer säkerligen börja åska. Han kommer några steg närmare mig, med blicken på grimman. "Den är inte farlig." Jag sträcker sakta fram den till Lisa som står vid grinden någrta meter bakom mig. Hon tar emot den och tittar lite smått oroande på oss. Men hon litar på mig. "Kom igen då, gubben. Vill du inte komma in?" Jag går fram några steg och nu är jag framme hos honom. Han buffar försiktigt på mina jeansfickor efter godsaker. "Du är smart för att vildhäst." Jag fnissar lite och han buffar mig lite hårdare i magen, som om han förstod vad jag sa. Lisa skrattar och tittar sen lite oroande upp mot himmeln. "Bäst att ta in honom nu, Jossan." Säger hon och öppnar grinden. Jag tar min hand och stryker över halsen. "Kom nu." Viskar jag och tar tag i hans svarta pannlugg. Vi börjar gå sakta mot grinden men sen tvärstannar han när vi kommer fram till Lisa. "Jag går upp till stallet och gör iordning hans box." Säger hon och går iväg. "Det är inget farligt, Lopez. Nu ska vi upp till stallet, du ska stå i en varm box med hö, förstår du?" Han frustar. Jag släpper pannluggen och börjar gå. Han tittar misstänkt på mig innan han börjar följa efter mig upp till stallet. Jag tittar inte tillbaka en ända gång men jag hör hans hovar slå mot backen.
Kommentera